Jag tror jag har glömt att visa hur det färdiga inbjudningskortet blev som jag gjorde till bröllopet vi ska på. Jag gjorde fyra alternativ i dom färger dom ville ha men valde detta som jag skickade med som bonus.

Efter allt regnande igår skiner solen på oss idag. Kanske inte så varmt men det är ett gladare väder.

Jag har hela dagen suttit med bröllopskortet som vi ska ha med oss till bröllopet i Stockholm. Ute i sista stund förstås och det tar längre tid än jag tror. Är samtidigt rädd för att något ska gå snett då jag både har ont om tid och material som bara räcker till ett  kort. Nu är det i alla fall färdigt. Visar det senare idag.

Emma och Paul kommer förhoppningsvis i tid till Göteborg i morron från Dublin. Vi äter lunch här hemma och sedan åker vi alla till Stockholm. Det blir en tuff dag för dom då deras resa startar redan kl 3 i natt med bil till Dublin.

Vet inte om jag hinner göra fler inlägg innan vi åker men lägger ut kortet ikväll.

Ha en fin helg, för det ska jag ha. Bröllop, tänk så underbart.

Här har jag använt ett jättefint papper från Stämpelboden. Paketet är i metall och köpt i en fotoaffär.

En Filur till. Den här gången är det godis som gäller. Färglagd med Promarkers + lite glitter och 3d-lack på godiset.

Jag har kommit igång med träningen och det känns så skönt. Varje morgon jag varit ledig har jag tidigt promenerat eller gått med stavarna i en timme. Efter en sommar med dålig närvaro på gymet kom jag igång lite lätt idag. Det är faktiskt en förmån att kunna cykla till gymet på förmiddagarna. Cykeln är en favorit och använder den så fort jag kan.

Ojdå vad duktigt det här blev:)

Här har jag använt  glossypapper där den svarta texten är stämplad med Staz-on och den röda med Distress Ink.

I kompostjorden som jag gav grönsakslandet fanns frön av något som jag inte vet vad det är. Någon som kan hjälpa mig. Klart att jag ska kolla vad som är därunder men den får allt stå där ett tag till.


Det fanns också tomatfrön i komposten och jag har flera tomatplantor som väl tyvärr inte hinner utveckla några tomater men jag tycker att det är roligt att se vad som finns i den jord som från början var grönsaker bl a.

Kanske jag skulle försöka göra ett kort varje dag? Jag har ett väldigt litet lager nu och Sara som gör "En om da´n" gav mig idén.

Långt ut på västra sidan i Irland i en liten fiskeby som heter Cleggan fanns Relko, Sally och hennes söner Rocky och Bono. Lotti är Emmas hund och hon är yngst. Alla hundarna älskar att bada. Att t ex simma och hämta en  utkastad plastflaska kan dom hålla med med i timmar.  Här tycks dom fyra som står i trappan tänka att -"Lotti är bra dum som hela tiden simmar omkring bara för att få ta flaskan först", för när hon simmade in till dom andra så snodde någon av dom flaskan av henne. Det upprepades gång på gång.
Alla hundarna springer alltid lösa och Rocky han är ute på piren hela dagarna och samlar på stenar. Relko, åldermannen, han står vid färjan som går ut till en ö och är inte sen med att roffa åt sig mat ur väskorna som står på kajen. Så är det i Cleggan.

I vacker augustisol åkte jag, mannen, svåger och svägerska till Kvibergs marknad precis utanför Göteborg. En marknad där man träffar hela världen och där det finns precis allt. Det är en upplevelse varje gång vi är där. Öppet varje lördag/söndag. Idag fick jag känslan av att jag befann mig utomlands någonstans. Det finns grönsaker som man inte ens vet vad det är och vad sägs om 3 STORA avocado för 10 kr, potatis för 3,90 kg eller blomkål 7 kr kg. Frisören tar 60 kr och skräddaren byter en dragkedja i jeansen för en liten peng. Härligt att uppleva är det.

Vi gick en kväll till en jättestor pub i Westport där det var knökat med folk. En man sjöng och spelade irländska sånger och stämningen var hög. Frida undrade varför hon skulle stå där och dricka Fanta så kvällen blev tidig för henne och mig.
Vi gick hem till Lotti som blev jätteglad för att vi kom hem.

Frida har cyklat omkull och så olyckligt brutit ett ben i foten. I 6 veckor ska hon hoppa omkring med gipset så det blir ingen dans för henne på stundande bröllop.
Då vi  i förmiddags skulle hälsa på henne hade precis brandlarmet gått och hon stod utanför porten med sina kryckor och balanserade. Hälften av dom boende var på utflykt så den personal som var kvar fick en hel del att göra. Nu var det ett falsklarm men brandkåren kom ändå.
Eftersom hon gipsades igår så får hon inte stödja på foten förrän söndageftermiddag då gipset torkat. Nu är denna vår goa unge född med en otrolig tolerans mot sjukdomar av alla slag så detta påverkar henne inte speciellt mycket och hon tar det med ro. Hon får leka prinsessa ett tag och bli uppassad av personalen, vilket hon egentligen inte gillar men kanske upptäcker att vara prinsessa inte är så dumt i alla fall.


På eftermiddan besökte jag och mannen gamla vänner som bor några mil ifrån oss och som vi inte träffat på länge. Deras företag brann ner till grunden för en tid sedan och dom har haft det jobbigt med sjukdomar och ändå såg dom med tillförsikt på framtiden när allt är uppbyggt igen. Heja dom!

Jag hittar bara klänningar till läckra 30-åringar. Det finns banne mig inte klänningar till "läckra" 60-åringar. 99% av alla klänningar är sydda till damer i storlek som dom på illustrationen
Jag vet inte hur många butiker jag varit i och fler kommer det att bli för jag bara måste få tag i en klänning. Visst, jag får skylla mig själv som inte letat tidigare men tänkte att det är väl lätt som en plätt att hitta en klänning.
Dessutom har jag redan fått hoppa in som vikarie på skolan så jag har ingen möjlighet att strosa runt i butiker på dagarna. Ni förstår väl att jag är ganska pressad.

En springel spaniel som lystrar till namnet Lotti med tillägget II (2). Vi hade nämligen för länge sedan en hund som hette Lotti och Emma, vars hund detta är, ville att hon skulle heta Lotti. Hon älskar att gräva och det är inte speciellt lätt att gräva en grop då vågorna hela tiden spolar bort gropen.

Vi åkte till Galway, en lite större stad än Westport för att shoppa. Där, mitt på gågatan, stod denna staty. En otrolig prestation tycker jag. I handen har han torkad Lavendel som han då och då delade ut till nyfikna, förmodligen för att få byta ställning.

Igår kväll var jag tillsammans med några arbetskamrater till en kär kollegas 50-årskalas. Hennes önskepresent från alla var presentkort från Resia, vilket jag tycker är en väldigt bra present. Hur långt hon kommer på presentpengarna får jag tids nog veta. En väldigt trevlig fest med god mat och trevliga människor.