Frida har cyklat omkull och så olyckligt brutit ett ben i foten. I 6 veckor ska hon hoppa omkring med gipset så det blir ingen dans för henne på stundande bröllop.
Då vi  i förmiddags skulle hälsa på henne hade precis brandlarmet gått och hon stod utanför porten med sina kryckor och balanserade. Hälften av dom boende var på utflykt så den personal som var kvar fick en hel del att göra. Nu var det ett falsklarm men brandkåren kom ändå.
Eftersom hon gipsades igår så får hon inte stödja på foten förrän söndageftermiddag då gipset torkat. Nu är denna vår goa unge född med en otrolig tolerans mot sjukdomar av alla slag så detta påverkar henne inte speciellt mycket och hon tar det med ro. Hon får leka prinsessa ett tag och bli uppassad av personalen, vilket hon egentligen inte gillar men kanske upptäcker att vara prinsessa inte är så dumt i alla fall.


På eftermiddan besökte jag och mannen gamla vänner som bor några mil ifrån oss och som vi inte träffat på länge. Deras företag brann ner till grunden för en tid sedan och dom har haft det jobbigt med sjukdomar och ändå såg dom med tillförsikt på framtiden när allt är uppbyggt igen. Heja dom!